Oskuldsindustri

I Libanon vill allt fler unga tjejer opereras för att "rekonstruera sin oskuld". Vad betyder det? Hanna Larsson reste dit och pratade med Rola, Nathalie och Maya som kallar sig "samhällets nya revolutionärer".

Publicerad i Ottar, December

Att rädda en människa

Evin 19 år som precis ska flytta in i en egen lägenhet efter att i många år ha flyttat runt mellan olika familjehem och institutioner. Evin kom till Sverige som tolvåring och som tonåring hamnade hon oavbrutet i konflikt med sina föräldrar i synen på vilka normer och värderingar en ung tjej ska leva efter. Idag lever Evin med skyddad identitet, därför heter hon egentligen något annat.

P4 dokumentär, SR

Våldtäkt i Gaza

Med sin kortfilm om våldtäkt har filmskaparen och journalisten Basma Abualila skapat debatt på Gaza-remsan. Våldtäkt är ett både kontroversiellt och tabubelagt ämne för en filmproduktion i regionen där hederskulturen är stark. Efter att filmen "A call at night" visades första gången offentligt hösten 2008 blev livet sig aldrig mera likt för Basma Abualila. Idag söker hon asyl i Sverige. Möt Basma Abualila i Hanna Larssons reportage.

Reportage i Kino P1

Bittermamman

Det finns sådant som är förbjudet. Till exempel att inte förmå älska sitt barn förbehållslöst. Eller att vilja älska sitt barn förbehållslöst men inte veta hur. Att inte vara en lycklig mamma.

Recension i Aftonbladet

Åter aktuellt om tidernas slagfält

Midaqq-gränden är en av de mest uppmärksammade romanerna av nobelpristagaren Naguib Mahfouz. Som en av den moderna arabiska prosans viktigaste föregångare är också Mahfouz en av få författare från arabvärlden som tidigt lyckades etablera sig i väst.

Recension i Aftonbladet

Mot friheten i en stulen bil

Det är i dagarna tio år sedan skolmassakern på Columbine High School i amerikanska Colorado. De senaste årens skolskjutningar har blivit något av samtidens mest brutala uttryck för vad utanförskap kan leda till. Att Janis den magnifika tar sin utgångspunkt i en skolmassaker gör den till en av vårens intressanta ungdomsböcker. Och jag tänker att det är något av de svåraste Johanna Nilsson kan göra.

Recension i Aftonbladet

Hårdkokt attack mot krigsjournalister

Det går inte att ta miste på suget efter den dokumentära grafiska berättelsen. Genren introducerades för bara några år sedan för en bredare svensk publik genom Marjane Satrapis Persepolis, en skildring av en flickas uppväxt under den iranska revolutionen. I den senaste trenden har den mjukare självbiografin ställts åt sidan för den mer hårdnackade politiska serien, som närmast liknar journalistik. I år har exempelvis Ari Folmans animerade dokumentärfilm Waltz with Bashir, som handlar om israeliska soldaters upplevelser av kriget i Libanon under 1980-talet, fått stor uppmärksamhet.

Recension i Aftonbladet

Självupplevt passionsdrama i Assia Djebars nya roman

Ständigt Nobelprisakutella Assia Djebar har varit verksam i mer än femtio år som författare. Med böcker som Kärleken, kriget (1985), Sultanbrudens skugga (1987) och Ett fängelse så stort (1995) har hon gett röst åt de algeriska kvinnorna och deras erfarenheter av patriarkalt och kolonialt förtryck. Djebars senaste roman ”Ingenstans i min faders hus” är självbiografisk och den fjärde av hennes romaner som översatts till svenska av Ingvar Rydberg.

Recension i Kulturnytt

Vampyrsaga med gamla könsroller

Tillsammans med ett trettiotal unga Twilight-fans trängs jag i en fullsatt lokal på Skärholmens bibliotek. Vi är där för att prata om Stephenie Meyers omdebatterade vampyrromantiska kärleksepos. I den första delen, Twilight, flyttar sjuttonåriga Bella Swan till hålan Forks i Washington där hon handlöst förälskar sig i undersköna vampyren Edward Cullen. Om jag kunde drömma, heter boken på svenska.

Recension i Aftonbladet

Ny bild av de ansiktslösa

När talibanregimen föll blev de afghanska kvinnornas frigörelse den yttersta symbolen för Afghanistans framtid. I ett berömt citat av George W Bush strax efter den amerikanska invasionen hette det att afghanska kvinnor efter decennier av förtryck nu var befriade. Länge älskade världspressen att älska symboliken i bilden av en ung afghansk kvinna som kastat av sig sin burka och frimodigt blickade in i kameralinsen. Drygt åtta år senare har de afghanska kvinnorna återigen blivit ansiktslösa figurer i en slentrianmässig nyhetsrapportering.

Recension i Aftonbladet